AI rusar fram som en hyperaktiv hund på koffein, och jag har fler tankar om det än vad min familj klarar av att höra. Så nu hamnar allt här istället: AI, politik och det milda kaoset som utspelar sig i mitt huvud varje dag.
Varför jag startar en blogg om AI, företagande och politik
En blogg om AI.
En blogg om företagande.
En blogg om politik.
En rörig blogg?
Ja, kanske det. Men det är också så min hjärna fungerar — och därför börjar jag skriva här.
Jag funderar, läser och analyserar i princip varje dag. AIs framfart har tagit världen med storm, till mångas irritation. Själv ser jag det som något positivt, nästan befriande. Jag står gärna längst fram och vinkar in framtiden.
Varför jag är positiv till AI
Det enkla svaret:
AI skrämmer människor på samma sätt som TV:n en gång gjorde.
Som mobiltelefonen gjorde.
Som internet gjorde.
Kommer AI göra vissa av oss dummare?
Troligtvis, ja.
Men det är bara de som redan var på god väg dit.
Samtidigt kommer några av oss utvecklas mer än någonsin. Några kommer att blomstra i allt det här – och jag vill vara en av dem.
Jag har alltid haft många tankar och idéer, men aldrig riktigt vågat säga dem högt. Rädslan att få skit, eller bli missförstådd, har hållit mig tillbaka.
AI förändrade det
AI har utmanat mig på ett sätt som gjort mig bättre.
Det har tvingat mig att förklara vad jag menar.
Detaljera. Tydliggöra. Stå för mina tankar.
På så sätt har AI faktiskt gjort mig modigare.
Det är inte bara AIs förtjänst, men mycket av min utveckling har startat där.
Vad jag använder AI till
Kort sagt: för att skona min familj.
Jag är en människa som får tio nya idéer om dagen. Min hjärna går konstant på högvarv, och ingen orkar lyssna på allt det där.
AI däremot? Det orkar. Och det dömer inte.
Jag googlar knappt längre. Jag frågar AI istället.
Inte för att jag tar allt som sanning – viktig information dubbelkollar jag alltid. Ofta läser jag en nyhet från ett stort mediehus, klistrar in texten i AI och ber den sammanfatta. Sen ifrågasätter jag sammanfattningen.
Det är mitt sätt att lära mig: läsa, tänka, prata om det.
AI lär mig på ett sätt som skolan aldrig lyckades med.
AI i mitt skrivande
Mitt tankesätt är… hoppigt.
Ena sekunden handlar det om AI, nästa om varför Ulf Kristersson är metrosexuell.
AI hjälper mig hålla en röd tråd och få ner allt i en form som går att läsa utan att behöva en mental säkerhetsväst.
Och så har jag ett sidoprojekt som få känner till:
Jag skriver noveller och publicerar dem (hitta dem om du kan 😉).
AI hjälper mig där också — med kontinuitet och detaljer som annars lätt glider iväg. Var det Pelles högra eller vänstra hand som skadades? Sånt.
Jag ser otroliga möjligheter
De flesta nackdelar med AI beror, enligt mig, på ren okunskap.
Vi blir inte dummare av AI.
Vi blir dummare om vi redan var det innan vi använde det.
Lär vi varandra att använda AI på rätt sätt kommer den här utvecklingen att gå så snabbt att jag nog faktiskt borde ta på mig säkerhetsbältet.Och det är precis därför jag startar den här bloggen.
För att utforska allt det här – tillsammans med dig som läser.

Lämna en kommentar