GårdsGrubblaren

Pling.
Du tar upp telefonen.
Tänker: jaha… en ny förbannad uppdatering.

Du trycker på knappen.
En stor röd text ploppar upp:

Din enhet är för gammal.
För att använda de nya funktionerna måste du köpa en ny telefon.

Du suckar djupt.

Känns det igen?

---

Jag älskar teknik.
På riktigt. Jag tycker det är roligt som fasen.
Nya prylar, nya funktioner, nya möjligheter – jag är där direkt.

MEN.

Allt går så jävla fort.

Inte ens jag, som faktiskt gillar det här, hinner alltid med.
Nya appar. Nya telefoner. Nya smarta hem-enheter som ska prata med varandra men mest verkar gräla.

Och som om tempot inte vore nog – det ska vara dyrt också.
Och när man väl har råd?
Ja, då är prylen i princip redan outdated.

---

Men varför känner vi att vi måste hänga med hela tiden?

Jag tror det finns något väldigt svenskt i det här.
Vi vill vara bäst. På allt.

Bäst på musik.
Bäst på teknisk innovation.
Bäst på miljö.
Bäst på sophantering.
Ja, bäst på allt som går att visa upp för omvärlden.

Målet i sig är väl bra.
Men för mig skapar det också en stress.

Idag är det en stress jag kan hantera.
Till och med en stress jag ibland vill ha.

Men så är det ju inte för alla.

---

Finns det någon lösning då?

Inte direkt, vad jag kan se.

Att skrika “SLUTA uppdatera!” och “SLUTA göra nytt!” låter lockande ibland.
Låt världen andas lite, liksom.

Men nej.
Det funkar inte så.

Vi behöver bli bättre.
Vi behöver göra nytt.
Det är så ekonomin fungerar.
Det är så teknikutvecklingen fungerar.
Det är – enligt media – så miljön fungerar också.

I alla fall om man läser nyheterna.

---

Men om jag faktiskt är stressad över tekniken då?

Det finns ändå alternativ.

Du måste inte ha BankID.
Det går fortfarande att använda bankdosa.
Det finns (än så länge) bankkontor som är öppna.

Kontanter finns.
Du måste inte betala med telefonen.
Du måste inte betala med klockan heller, även om den piper glatt när du rör handleden.

Och helt ärligt –
du måste ju inte ha en kamera på 2000 megapixel i fickan.

Det kanske faktiskt räcker med… en telefon.
Det kanske räcker med 4–5 appar.
Resten är mest brus.

---

Vi har normaliserat att alla hela tiden ska ha det bästa, det värsta, det nyaste.

Kanske borde vi börja prata lite mer om att ha det vanliga istället?

Vanlig teknik.
Vanliga behov.
Vanlig vardag.

Det är inte så dumt.

---

En sista personlig reflektion.

Jag tror att AI i grunden kommer förändra hur vi använder våra telefoner.
Vi kommer fortfarande bära med oss dem.
Men inte använda dem på samma sätt.

Jag tror mobilen kommer ligga i fickan.
Eller i väskan.
Inte konstant i ansiktet.

Den kommer mer fungera som en dator som bara… funkar.

Och i förlängningen tror jag faktiskt att det kan minska teknikstressen.
Vi kommer få information via AI, istället för via hundra appar, notiser och menyer.

Vi kommer inte behöva köpa nya prylar hela tiden.
För det är nog inte där de stora pengarna kommer ligga framöver.

De kommer ligga i månadskostnaden.

Och där får du själv välja nivå.
Inte visa upp vilken telefon du har –
utan vilken lösning du har råd med.

Ingen kommer bry sig.
Ingen kommer veta vilken nivå av AI du kör.

Och kanske…
är det rätt skönt.

---

Vad tror du?